meeeas

Jag måste säga att det är ett under att mina föräldrar inte gav bort mig eller av misstag råkade "glömma" mig i någon mörk gränd. Jag var nämligen ett ganska krävande barn som få eller inga blivande föräldrar skulle önska sig.

När jag var en sisdåär 7 år startade jag och en kompis en busklubb. Våran verksamhet gick ut på att testa så många bus som möjligt hemma och utvärdera dem inför varje fredag klockan 8. Det var nämligen då bustimmen började. Klockan åtta varje fredag letade vi fram klasslistan med alla telefonnummer, sedan började vi ringa runt. samtalen såg ut ungefär såhär:

"Hej, det är bustimmen. Nu måste ni göra ett bus"

Sen kom vi med förslag på vad man kunde göra för busigheter. Det bästa jag kom på var att man kunde ta ett tomt mjölkpaket och fylla på med något anat, tex. vatten för att sedan ställa in det i kylskåpet igen. Jag fylls faktiskt fortfarande av en värmande stolthet när jag tänker på det.

Vår busklubb upplöstes efter ett tag närde andras föräldrar blev arga och våra skämdes. Nu är jag snart 21 och inga föräldrar kommer kunna lägga sig i. Jag tror jag skall starta upp en egen busklubb igen. Minst ett bus i veckan, sen kan jag dokumentera buset o lägga i min dagbok så kan jag sitta på ålderdomshemmet och skratta åt alla jag drivit med.


Vad tycker ni, en bra idé??

Idag har jag alltså varit på idrottsmedicin, en mycket trevlig inrättning, om jag så får tillstå. Jag var 5 minuter sen, men det gjorde inget alls. Läkaren var själv 30 minuter sen och jag väntar gärna! Inga snobberier och vi skrattade mest hela undersökningen.

Nå domen då? Compartment eller ärrbildning?

Jo jag skall få träffa en sjukgymnast på tisdag. Vi skall försöka göra något åt eventuell ärrvävnad i benen. Fungerar inte det får jag träffa en ortoped som specialiserat sig på just sådana problem som jag har.

Alltså jag är inte en millimeter klokare idag än jag var igår. Då trodde jag att det skulle bli antingen operation eller obeskrivligt smärtsam massage. Nu vet jag att det kan bli både och om jag har otur.

Ibland kan man både äta kakan och bli tvångsmatad med ytterligare en

Jag har insett en sak, jag somnar bättre om någon masserar mig på fötterna än om jag proppar i mig sömntablett. Därför kör jag på det så kan jag helt och hållet dissa snorksömnläkaren.

Imorn skall jag på idrottsmedicin och få domen. Massera bort ärr eller snitta igen.

Vette fan vad jag egentligen vill.

Operation = lång rehabilitering.
Massera bort ärr = obeskrivlig smärta

---

Imorn får ni uppdatering och förhoppningsvis intressantare bloggning

Idag skulle jag till läkaren klockan 8.30 pga mina sömnbekymmer. Eftersom jag inte somnade förren 6 imorse försov jag mig dock. Jag kom tio minuter försent och då totalvägrade läkaren att träffa mig. Nu har jag fått en ny tid klockan 8.00 på morgonen då. Som för att straffa mig, ge mig en läxa så att jag skall lära mig att komma i tid nästa gång.


Jag sägar såhär:

Fint folk kommer sent, och läkaren skall inte tro att den har någon makt över mig. Jag betalar hennes lön med min skatt så hon borde vara jävligt ödmjuk. Hon har ett serviceyrke men är fan inte serviceminded...

Jag har ett litet dilemma här. Jag har sömnsvårigheter och har sömnpiller till mitt förfogande.

Problemet är bara att om jag tar pillren sover jag alldeles för länge, vaknar typ klockan 12 på dagen och känner mig ändå inte riktigt alert. Om jag inte tar piller så somnar jag inte förns vid 6-7 på morgonen och sover därför till klockan 12 på dagen och känner mig av uppenbara skäl inte pigg och alert.


Frågan är nu bara.. VAD FAN GÖR MAN????

Den 17november är jag officiellt en kärring. Jag behöver inte ens be någon köpa ut åt mig om jag så skulle fara till staterna.. Det luktar ålderskris lång väg känner jag. Men det är jag för häftig för att erkänna.

Någon Amerikatresa blir heller inte av, jag har nämligen fått något långt mycket bättre av min bloggarkompanjon, Elin the nurse.

tadaaaa:



Där hänger de, våra biljetter till något himmelskt, halvnakna män som krälar ovanpå varandra.. Nej, usch nu var jag sådär sexistisk igen. Det märks verkligen att kärringen inom mig börjar vakna. Snart sitter jag väl fastklistrad o läser tantsnusk om fredagskvällarna. Det faktum att de på detta event faktiskt avstått från ringflickor med motiveringen att de gärna vill se fler tjejer i ringen, men då som fighters och på lika villkor som männen. Ja det får mig att känna mig lite extra skamsen över mitt vidriga drägglande.

Bra jobbat av er, och jag skall försöka skärpa mig..

Alla vill vi ju bli kända och rika, så är det bara. Så även jag, hur och varför är mindre viktigt i sammanhanget. Eftersom att jag en gång fått höra att jag liknar Carolina Gynning till personligheten har jag insett att jag måste försöka kopiera henne på alla sätt för att lyckas.

Jag har alltså börjat måla, eller ja rita. Jag använder inga dyra fäger utan kritor. om jag skall vara helt sanningsenlig använder jag bara en krita. Att använda flera färger rör bara till det.

Carolina skriver böcker som "ego girl" och "ego woman", jag skall inte skriva dem, jag skall vara ego woman.  Detta genom att BARA rita tavlor föreställandes mig själv!

Lite exempel på min konst:



Sumo Mea och transparent Mea



bed head Mea

Som ni kan se så har ju jag, till skillnad från fröken Gynning, ingen som helst talang. Jag kan bara rita halva ansikten och knappt det. Men jag kan säga att det är för att jag vill främja fantasin hos mina tavelköpare. Eller att det symboliserar att vi bara ser en liten del av människan, att det andra kan se utifån bara är halva sanningen..


Vad tycker ni om denna plan??

Jag har en kompis som läser till sjuksköterska, eller ja jag har fler än så, men den jag syftar på just nu heter Elin och är min bloggarkompanjon (meandother.blogg.se). Eller var iallafalla det när jag startade upp denna fantastiska blogg. Hon är fortfarande tycker jag att vi bestämmer oss för.

Hursomhelst denna fabulösa bloggande sjuksköterskestudent har inte riktigt alla potatisar i landet om ni fattar vad jag menar. Alltså hon saknar några hönor i hönsgården, inte alla hästar hemma.... Nog för att hon är fruktansvärt smart och sådär för det mesta, det skall inte stickas under stol med. MEN när det kommer tilll sprutor och liknande är hon fullkomligt galen.

Det finns något som heter CVK eller liknande. Elin påstår att det är det bästa som finns i hela världen och att alla människor borde ha ett permanent. Om jag har fattat det hela rätt innebär CVK att man sticker in en slang i nyckelbenet och kör ner den i hjärtat.


Mitt budskap för idag, Elin är att det finns bättre saker, glass tillexempel och jordgubbar och choklad.

Tillochmed mögel är bättre förresten... ALLT är bättre än en slang i hjärtat!

Jag har sagt det förut och än en gång känner jag nu att det är dags att slå ett slag för.... LÅNGKALSONGEN.

Jag glassar själv runt i ett par idag, och vet ni vad? Jag är galet glammig i mina yllekallingar! Jag använder dem som tights och det fungerar som smort!

Jag ser inte ut som ett spöke för att jag håller på att frysa ihjäl, och de är så mjuka och sköna att jag bara måste gå omkring och le hela dagen.


Därför alla kvinns därute:

BRÄNN TIGHTSEN...


... och bli lika hård och häftig som jag!

naturell skönhet.. höhö

Mamma:

Mea, kan du skynda dig komma och kolla på min tunga??

jag tänker att nu har hon fått en sjuk allergichock och att tungan hennes har svullnat upp och att hon nästan kommer kvävas av den så jag rusar oroligt till mamma min

Mamma med utsträckt tunga:

Den är svart va, den måste vara svart??

---

Hon skall vara glad att hon inte är Pinochio!!

Än en gång har jag sett "Debatt" i SVT och än en gång chockar jag mig själv med att bli upprörd. Jag fattar inte varför jag låter ett sådant program påverka mig. Gästerna är av den skränigare varianten så någon debatt uppnås aldrig, mer en känsla av att vara i ett aphus. Programledaren är helt katastrofal, som en superapa som hejjar på alla andra att väsnas mer.

Hursomhaver blev jag iallafall arg igår. Det var detta nya vaccin mot svininfluensan som Sverige köpt in för 3 eller 4 miljarder som skulle debatteras. Folk frågade sig varför man lagt ut så mycket pengar på ett vaccin som för de flesta bara visar sig som en liten förkylning.

Någon människa på tv som jag glömt namnet på nu, sa då att "jomen om vi kan rädda 5 barns liv så är det värt dessa 4 miljarder".

Jag säger att varje år dör betydligt fler än så i trafiken här i Sverige, fler än så blir ihjälslagna av sina män här i Sverige och fler än så knarkar garanterat ihjäl sig här. Lyfter man sin blick utanför lilla Sverige inser man att 4 miljarder säkert hade kunnat göra större nytta nån annanstans, någonstans där man inte behöver säga "om vi kan rädda". Någonstans där man vet att pengarna gör nytta.

Många säger att vi i väst är så olyckliga för att vi lever för säkert, jag är böjd att hålla med när man ser hur en vanlig influensa skrämmer slag på oss.